många tårar

idag hade vi avtackning av min tränare. det var mer än jobbigt och sorgligt. det gick inte att få stopp på tårarna. de rann, vi prata, de rann igen, igen och igen. det gjorde ont enda in i hjärtat. fruktansvärt jobbigt och känslosamt, men, jag ska se till positivt och passa på att säga tack. tack för att vi fick chansen att bli tränade av dig, att vi fått chansen att tävla tack vare dig, att vi fått uppleva så mycket, att vi haft underbara år tillsammans men framför allt tack för att vi, jag, fått chansen att lära känna dig. tack för allt under dessa år. jag kommer sakna dig men kommer även fortsätta göra dig stolt genom att alltid göra det bäst. du äger!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0